Det är inte lätt att vara Adam. Eller Banksy, var det visst. Att måsta förklara sin utkllädnad hela tiden, det är fan inte rätt.
Och svettiga bovar utan masker är precis lika svårt. It's just like back in high school. Hur förklara en snygg festklädnad som bov utan mask, i mean?
Barbenta blåklädda blondiner har ett svårt liv. Det är svårt att förstå allting som blir lite mer abstrakt än nästa drink...
Många människor här. Många människor man känner. Många man inte känner också. Och gitarrmusik i bakgrunden, som sig bör i Bakgrunden på en Bakiarslefest...
Det finns inget bättre än det underbara ljudet av diverse stränginstrument, just nu gitarr. Det underbara ljudet av en 6strängad nylongitarr som spelar house of the rising sun... nothing better...
Banksy speaking. Det är inte lätt att var missförstådd. Det är precis som att vara tillbaka i högstadiet, as already said... Blondiner och bovar och grafftiartister. Var är resten av gänget? I kvällens ära glömmer vi det förgångna och förlåter gamla synder och beundrar alla underbara utklädnader vi skådar här ikväll. Bovränder, Bara Ben, Brudar, Blondiner. Batik... you name it. 'cause indeed i am a british person (and this is actually written by another person but what the heck...) and now we närmar oss the end. THE FINALLY COUNTDOWN!!! Rhe moment is lost. Det ör dock ite meningen att du ska diktera detta, för sluta skriva för Guds SKULL!!!!
I den sista halvtimmen innan midnatt undrar vi vem som egentligen är helenas brud när Bamse skuttar ut ur rummet, lyssnar till de melanko.iska ackorden från gitarren och oroar oss för den lånade klänningen....
med kärlek...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar