Här kommer nu även ett erkännande; idag var jag på spinning (eller cykel som det nu kallas, kanske lite mer könsneutralt?) på IKSU trots att jag spytt galla över institutionen som sådan i flera månader. Mina benhinnor och en gratisbiljett utgjorde starka argument till varför jag skulle vilja "spinna" tillsammans med ett gäng andra världsfrånvända dårar. Resultatet var väntat; med ingen att tävla emot fick jag tävla mot mig själv vilket ledde till att cykeln nästan flöt iväg av svettpölarna som bildades under den samt att jag fick sura uppstötningar mot slutet. Mitt narcissitiska jag gjorde även att jag tolkade "ledar-spinnarens" peppande utrop som direkt riktat mot mig vilket gjorde mig än mer förbannad och taggad. Jag skäms lite men faktum är att det ändå var ganska trevligt.
Till slut vill jag bara tipsa om en fin liknelse, den om Syltburken och Ölen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar